Vi har haft fullt upp i helgen! På lördagen var det dubbla banor i rallylydnad och söndagen var det en bana till. Freke gjorde bra ifrån sig som vanligt och fixade tre kvalificerande poäng! Och inte bara det, han fick två andraplaceringar och silvermedaljer och en femteplacering. RLD F gick väldigt lätt. Jag är så stolt över grabben. Snabbt in i fortsättningsklassen och lika snabbt ut igen. Bara till att börja öva in skyltarna för avancerad, men nu tar vi en paus i rallylydnaden ett tag (hur långt "ett tag" blir, beror på hur länge matte kan hålla sig borta från tävlingsplanen). Många utställningar planerade framöver så vi lägger fokus på dem och skojtränar lite tävlingslydnad ibland. Ikväll är det kurs i tävlingslydnad igen. Sist chockade han oss alla genom att bita tag i träapporten och hålla den längre än vad som krävs. Vi som knappt börjat träna med apport. Tänkte lägga fokus på halter och platsliggning ikväll, då Freke just nu har myror i brallorna och inte förstår varför han måste ligga still! Skittråkigt, roligare att leka med de andra hundarna.
4 Comments
Freke är min första egna hund, så vissa saker är helt nya. Att kasta sig ut i hundägarskap är en stor grej, sen att jag valde en ras som kan vara lite speciell gjorde det hela lite svårare. Men jag har aldrig ångrat mig. Inte när hans dåliga upplevelser som valp gjorde att han inte gick att ha på utställningar. Inte när han inte gick att ha hemma hos andra när det var mycket folk. Inte ens när han i sin panik riktade om sitt beteende mot annat. Aldrig. Jag kommer aldrig ångra mig OCH jag kommer aldrig ge upp.
Jag har kämpat som en tok för att få honom att lita på människor igen. Att få honom att förstå att inte alla vill honom illa. Det har varit svårt. Speciellt med tanke på att det med jämna mellanrum hänt något dåligt igen. Nu senast blev han väldigt illa behandlad både fysiskt och mentalt av en person som jag trodde det gick att lita på. Tji vad jag bedrog mig.. Hur som, så har Freke nu blivit 2 år. "Vuxen". Nu senaste månaden har jag sett en förändring i honom. En positiv sådan. Jag såg det först i Kista, sättet han hanterade domaren på. Glatt bemötande och oberörd av hanteringen. Sen var det på lydnadskursen. Det började med att han fäste sig direkt vid en av deltagarna vid första träffen, sen blev de kompisar. I fikapausen brukar Freke stå under bordet med huvudet i hans knä och bli kliad i ansiktet och gosad med. Han tar även en sväng till varje deltagare och får sig lite gos. Idag efter vår långpromenad var vi precis framme vid bilen och skulle åka hem när det kom tre kvinnor som skulle in i en bil några rutor bort. Freke blev jättenyfiken och drog lite mot dem, de ställde sig och tittade på honom och kallade honom en massa mysiga smeknamn och frågade om de fick hälsa. Jag gick fram med Freke och han gick glatt fram till alla tre och viftade på svansen och pussade på dem allihop, han gick igenom deras väskor och kollade efter godis deras fickor. Kvinnorna satt liksom runt honom och han bara stod där i mitten och viftade på svansen medan de fick klappa och gosa med "nallebjörnen". Det känns så bra. Att ha en hund som går fram till (de flesta) människor och visar med hela sin kropp att han gillar det. Äntligen känns det som att all träning har varit värd det. Alla tårar och svordomar. Jag har alltid haft min mysiga, pussiga lilleman. Men nu kanske andra kan få uppleva honom också! Visst kommer det säkert stunder då det går mindre bra och vi kommer säkerligen träffa på folk som han inte gillar. Men vad gör det, matte gillar inte alla hon möter heller ;) Okej! Vad har hänt sedan sist? Jag och Freke har tävlat i rallylydnad några gånger till (tre starter) och grabben fixade rallylydnadsdiplom nybörjare, så nu kan han titulera sig "RLD N Cool Surprise Lilleman". Jag är såå stolt! Tyvärr fick han ingen uppflyttningsrosett, men jag ska kolla med klubben vi tävlade på om det går att beställa. Påskhelgen packade vi in oss i bilen och åkte ner till Knivsta, där vi fick bo hos Malin och hennes eurasier Sendo en helg. Freke skulle ställas i Kista på påskutställningen så det blev nära och bra. Sendo och Freke blev störtkära och jag tror att de hade en väldigt bra helg! På lördagen var det utställning. Första gången i öppenklass. Domaren skulle enligt flera personer vara väldigt kräsen, hård och vara mer än villig att använda hela skalan av kvalitetspriser. Därför kändes det lite extra bra när Freke fick excellent med ck och blev 2:a i öppenklass! 1:a blev snygga Artax som senare gick och blev 2:a bästa hane med cert och CHAMPION. Så kul! Emmas snygging Zeppelin ställdes i juniorklass och blev 3:a, han var jätteduktig i ringen och det såg så snyggt ut. Jag var väldigt nöjd med dagen och det enda som Freke egentligen föll på var att han har ett lite "lättare" huvud och domaren gillar kraftiga huvuden. Domaren mätte hans huvud flera, flera gånger och suckade lite för sig själv. Jag tror att han verkligen gillade honom. Det som egentligen gjorde hela min dag var att Freke gick fram till domaren och hälsade, sen stod han rakt upp och ned med svansen på ryggen under hela bedömningen och brydde sig typ inte. Efter det var jag så glad att jag struntade i kvalitetspriset! Foto: Jennifer Andersson Jag har startat lydnadskurs med grabben. Två tillfällen har varit, sex stycken kvar. Freke är jätteduktig och har fått mycket beröm. Gissa vad ett av hans bästa moment är? TANDVISNING! Vem hade kunnat tro det. Grabben som vägrade öppna munnen förut, haha! Nu tränar vi inför lydnadsklass 1 och fortsättningsklass i rallylydnad. Om två veckor startar vi tre gånger i fortsättningsklass, man kan ju alltid hoppas att han sätter alla! Träna platsliggning medan bästisen Brimer går en rallybana. Riktigt bra störning.
Det här helgen har varit.. speciell! Freke har varit en clown. På utställningen kunde han inte springa ordentligt utan spenderade mer tid i luften än på golvet. Upp PÅ domaren skulle han också. Min glada, fina studsboll! Slutade med att Nikita blev BIR och Freke BIM, riktig fin kritik men jag tror att han föll på att han inte visade sina rörelser på bästa sätt i konkurrensen (tydligen ska man inte flyga runt). Men vad gör det!
Idag var det rallytävling, vi skulle ut sist av 26 st. Flera strukna och en löptik som blivit flyttad till sista startande. Inte sist längre! Såg de andra gå banan, de flesta hanarna och vissa tikar (INGEN fick 100p) fastnade med nosen i mattan. Men det förstår jag, samma matta som låg där under utställningen (och flera tidigare utställningar) och den VET jag att det bl a var en löptik som kissade på igår. Jag var inte ett dugg nervös, men jag var beredd på att han kanske skulle fastna. Vi gick rundan, han fastnade lite då och då, ville gå mot domaren istället för att svänga, tappade ögonkontakten MEN annars gjorde han varje moment som han skulle. När vi kom ut från banan så exploderade han av glädje och började hoppa, skutta och fåna sig hela vägen från banan och ut i korridoren. Han fick många att skratta av sitt lilla uppträdande och de gav honom en liten applåd efter clowneriet. Jäkla kul att ha en så glad hund! Han fick 79 poäng och var så duktig. Första GODKÄNDA rundan! Vår näst sämsta, men jag TROR att det var underlaget. På lördag är det tävling i samma ridhus som förra tävlingen och där gick han mycket bättre, så man kan ju hoppas att han gör det då också! Sol, en massa sol! Det har det varit hos oss senaste veckorna. Nu är våren här, trots iskalla vindar från havet. Freke vill mest bara ligga på uteplatsen i solen hela dagarna och jag förstår honom. Just nu har vi besök i några veckor, en tik från Frekes uppfödare. Söta Nikita. De kommer väldigt bra överens och det känns bra att ha en till hund här igen och att se att Freke accepterar det utan problem. Imorgon är det dags för utställning igen, jag ska ställa både Freke och Nikita och Zenitha ska ställa Brimer (och hjälpa mig med Nikita i konkurrensen). Spännande. Det blir en sån där fullspäckad helg igen. På söndag är det dags för ännu en rallytävling, men jag är inte direkt nervös. Om grabben planerar att gå lika bra på tävlingen som han gjort här hemma senaste veckorna och som han gjorde på förra tävlingen, så kommer det gå hur bra som helst. Två bilder från i söndags när vi fick ett infall att åka till deltat inte långt härifrån och ta en promenad. Vilka stöter vi på när vi påbörjat vår promenad? Jo, Frekes eurasierkompis Leia med matte och husse som också hade samma plan! Vilken tajming. Hundarna lekte fint. Vilket kom som en liten chock både för alla mattar, hussar och för Freke, då Leia är en prinsessa som oftast inte leker utan mest bara vill promenera.
Trevligt var det. ..och så söndagen och rallylydnadstävling! Vi pallrade oss upp och åkte mot Kramfors, vi var där ungefär en halvtimma innan banvandringen skulle dra igång. Även denna dag skulle vi vara i ett ridhus, så det kändes bra att låta Freke vänja sig lite och inte sätta nosen i backen. Men det gjorde han inte! Så det var inte mycket för honom att vänja sig vid. Jag gick banan ett par gånger tills jag tyckte att det kändes bra, sen gick både jag och Patrik ut med Freke och busade. Det är ett väldigt bra sätt för att "få igång" honom innan man börjar träna. Vi körde banans moment ett par gånger ute och det gick bra. Vi hade nr 18 av 24 i ordningen. När nr 16 var på banan så började jag förbereda oss. Sen var det vi. Pirret i magen när man står och väntar på att få kliva ut på banan för första gången... Nervöst. Det startade bra, han hade fokus i början och det är väldigt viktigt. Sen kändes det som att det gick dåligt och att han bara nosade och drog i kopplet hela tiden, jag tappade fokus från banan ett tag men vi tog oss igenom den! Jag sprang ut ur ridhuset med Freke så att jag kunde belöna honom med lek! För hur dåligt det än (känns som att det) går så har hunden alltid gjort ett bra jobb. Patrik kommer ut och säger att "det såg bra ut, lite nosande ibland men inte så mycket. Men du missade ett moment". Jag blev panikslagen och frågade om han skämtade "vilket moment?", att missa ett moment betyder diskning så jag hoppades att det var ett dåligt skämt . Han förklarade vilket det var och jag kände mig helt blåst, hade inte ens sett skylten! Frustrerad och less på mig själv kunde jag inte göra annat än att börja skratta, så typiskt mig att diskvalificera oss. Vi pratade lite och Patrik frågade om det skulle kännas bättre om vi inte fick en kvalificerande poäng (under 70p) och det skulle det absolut göra. Då är det inte bara jag som gjort bort mig, utan VI måste träna mer. När alla hade startat så var det prisutdelning och utdelning av protokoll. Jag vågade nästan inte kolla på vårat, men jag gjorde det ändå och efter en snabb huvudräkning så visade det sig att Freke skrapat ihop 91p... Det kändes lite tråkigt att jag diskat oss när han fixat en så pass hög poäng! Han hade alltså haft den 3:e högsta poängen där (de andra två var 100p och 95p). Men, bara att ladda om och köra igen. Inför nästa så ska jag träna på att ha koll på skyltarna! Mattes fluffboll <3
Förra helgen var fullspäckad! Utställning på lördagen och rallytävling på söndagen. Vi åkte till Sundsvall redan på fredagskvällen för att sova hos brorsan, från honom till ridhuset (utställningsplatsen) var det inte långt. Skönare att få sova ut än att behöva åka (för Patriks del köra) tidigt på morgonen. Vi var på utställningen vid kl 8.30 och det var fullt med folk och hundar. Det var närmare 300 st anmälda, vilket är rätt mycket för en inofficiell. Inne i ridhuset blev Freke helt galen och skulle fram till varenda person och hälsa och pussas. Väldigt kul. In i ringen som nr 5, ensam eurasier. In, springer vårat varv, fram- och tillbaka, ställer upp. Domaren kommer fram och Freke går mot henne och vill pussas. Sen står han fint och viftar på svansen och låter henne klämma och känna. Nerslag på fronten, men det är ingenting som jag inte visste om innan. HP och BIR. Sen var det dags att vänta till BIG-finalen. Vi såg många fina hundar bli BIR, bland annat en stor och mycket välutvecklad jämthund och en samojed. Efter ett tag skulle vi in igen. Freke och 7-8 andra hundar ur grupp 5. Freke ställde upp sig så fint och var jätteduktig. Jag hade inga höga förväntningar inför BIG, såklart är det alltid kul med placeringar men jag tänkte att vi inte skulle ha en chans mot de andra. En av dem var till och med champion! Så blev det dags för domaren att välja fyra stycken som sedan skulle placerade, och vem ropar hon ut först? Jo, "EURASIER". Så stod vi där och väntade medan domaren kände igenom de fyra som var kvar och bestämde sig för hur alla skulle placeras, jag var säker på att Freke skulle ropas upp först (alltså 4:a). "Pomeranian" ropade domaren och sedan "isländsk fårhund". Helt plötsligt var det bara Freke och en japansk spets kvar. Vi fick ta ett varv tillsammans medan publiken klappade händerna och då ropade domaren "etta blir -EURASIER!". När hon lämnade över BIG-1 rosetten sa hon "Fantastiskt fin hund med ett underbart temperament".
Bara att sätta sig och vänta på BIS-finalen. Den skulle börja vid 14-tiden, men drog inte igång förrän vid 16.. Så vi var ganska möra och trötta allihop. Ingen placering i BIS, men vad gör det? Det var en rolig dag. Haha, hur ska jag börja? Det märks att jag inte direkt är någon bloggmänniska.. Men det kanske är kul om jag kör med lite sporadiskt bloggande? Någon lär ju bli glad när det plötsligt dyker upp nåt nytt! Freke har fyllt 2 år! Min stora kille. Känns som om det var igår vi hämtade honom. Ungefär i samma veva som han fyllde år så kom han ut ur nån tonårsålder och är helt plötsligt mycket mer arbetsvillig, tålmodig och har mer fokus. Jag passade på att anmäla honom till en inofficiell rallytävling, tänkte att det får gå som det går då vi inte tränat ordentligt sedan i höstas. Men se där, han fick 82 poäng och kom på femte plats. Så nu kör vi på. Just nu är det bara fotgåendet som inte sitter helt, något som han har "glömt". Men det jobbar vi med. Under "rallylydnad/-resultat" så syns det att vi har en del tävlingar att se fram emot framöver! Det har varit lugnt på utställningsfronten nu, ingenting sedan oktober. Hade tänkt åka på MyDog och till Strängnäs, men det blir inte alltid som man vill. Men samtidigt så tror jag att det är ganska bra. Grabben behövde växa på sig lite och skulle veeerkligen behöva gå upp i vikt. Nu har han faktiskt breddat sig och är inte alls lika trång bak längre. När han ställer upp sig ibland så har han en halvmeter mellan baktassarna.. Det blir några inofficiella de närmaste månaderna för att "hålla uppe" allt det här med utställning, sen åker vi nog till Kista och såklart till specialen! Vad gör vi annars då? Myser, promenerar, leker, tränar drag. Allt möjligt. Vi har upptäckt att Frekes halvbror bor ungefär en halv km från oss, så honom kommer vi promenera med framöver. Freke leker och bråkar med Brimer också såklart. Frekes uppfödares ena tik ska komma och bo här i tre veckor medan de ska resa bort, det kommer bli väldigt kul. Patrik har fått äran att ställa ut henne i mars. Kul för Freke att slippa vara ensamhund ett tag. 5 månader på bilden. Lillgrabben. Funderar lite på vad som kommer hända 2015. Tävlingar och utställningar, kommer han få några titlar i år? Viltspårkurs, valp(?).. Kommer matte få jobb? SPÄNNADE! Okej, nu var det ett tag sen. Förlåt! Ska försöka sammanfatta de två senaste månaderna.. På utställningarna (SSUK/SKK) fick Freke excellent och blev 1:a i unghundsklass båda dagarna. Tyvärr fick han inga ck, det hade varit väldigt kul eftersom han var enda hanen med excellent. Men vi tar igen det nästa år! Träffade många trevliga eurasier och ägare. Åh vad jag älskar utställningar! Hans kritiker är upplagda. Grabben blev friröntgad (tjoho!) och patellan kollades i somras, så han är frisk i lederna. Men fy fasiken vad orolig jag var, det var riktigt skönt att få vara med hela tiden under röntgen. Jag är glad att vi har en så underbar veterinär, hon vet precis hur hon ska hantera Freke. Inte för att han är svår eller så, men hennes kunskap och hennes lugn gör att Freke älskar att åka till veterinären. Det känns bra. Vi har flyttat! Hela 5 mil norrut. Förstår knappt vad folk säger här (ha ha). Någon är riktigt nöjd som fått en egen uteplats. Katterna följde såklart också med. Lika dryga som vanligt, men ändå söta. Ena katten har fått för sig att han är en frässe, så han går runt och skriker hela dagarna. Så skönt att bo nära skogen och att ha annat än asfalt att promenera på. Folk är trevliga här och låter ofta sina hundar hälsa på Freke (trots att de tror att han är en ovtjarka). Där vi bodde tidigare antog de bara att han var elak i och med att han var "så stor". Väldigt fånigt. Det har blivit många och långa promenader med Zenitha och Brimer. Vi bor ungefär en kilometer ifrån varann. Kul att ha någon att promenera och prata strunt med! Självklart måste jag fota allt. Så härlig natur här! Det kom lite snö, men tyvärr försvann den fort. Nu har jag i alla fall fixat ett nytt inlägg. Visst, det är mest bilder. Det är ju kul! Jag SKA uppdatera oftare. Men det är tur att Emma finns och ger mig fina vinkar om att jag borde uppdatera. Haha!
Veckorna går fort! Snart är det utställning igen. Det är första gången jag ställer officiellt två dagar i rad, bara att hoppas på att jag och Freke orkar. Tur att jag har min kära mor med mig ena dagen när Patrik jobbar, sen kommer jag ju träffa många trevliga eurasiermänniskor på plats! Vi har fortfarande paus i rallyträningen, men jobbar på med kontakt och fotgående. Lägger även mycket fokus på klövjning (0,6kg), balansträning och att springa lös i blåbärssnåren. Jag har även börjat massera Freke flera gånger i veckan, eftersom hans lårmuskler är väldigt spända. Det fungerar riktigt bra och han somnar nästan när jag håller på. I söndags åkte vi och hälsade på Frekes uppfödare, där fick grabben leka med sin systerdotter Nikita. De härjade i över en timma, sen låg Freke utslagen i bilen medan jag och Patrik blev bjudna på fika och gosade lite med sötaste Saga (shar-pei). Sitter och funderar på vad man kan hitta på för kul i höst och vinter. Lekträffar och drag finns inplanerat, men jag vill så gärna gå någon kurs! Vill prova viltspår men det blir nog till våren. Vill testa många olika saker med Freke, så kan jag senare välja att fortsätta med de grejer vi fastnar för mest. Hittills har vi testat agility, rallylydnad, weight-pull/drag-weight, drag, IPO-R och dog parkour (har säkert glömt några). Jag planerar på att göra listan mycket längre. Avslutar med en bild på snyggingen i sitt nya Rogz halsband. Storlek xl till min tjocknackade pojke! Sjukt nöjd, nu hoppas vi på att det inte skaver bort päls. |